Det är rätt tuffa tider nu, sorgen har återigen slagit till hos vår familj och man lever lite som i ett töcken. Just nu fokuserar jag på att den sista VFU-veckan innan påsklovet ska gå bra. Det finns varken tid eller energi till någonting annat. I sånahär stunder påminns jag ständigt om vilka helt fantastiska människor jag har runtomkring mig, så den lilla lediga tid jag har ser jag till att fylla genom att umgås med dem. Det räcker med fem minuter för att jag ska känna mig både piggare och gladare.
Det kommer gå bra det här med, Det vet jag. Man måste bara låta det ta tid.
MENY
0