Jag hade glömt hur det kändes
Det är underbart att ha en mobil där jag kan ägna mer än en minut åt att redigera en instagrambild utan att behöva oroa mig för att mobilen ska dö. Haha, utan att överdriva så var det precis så med min gamla mobil men jag stod ut för att jag hade glömt hur det var att ha en mobil som klarar en hel dags användning utan att dö trettioelva gånger och behöva laddas lika många.

Däremot tog jag slut på min surf i förrgår. Det är alltså min tredje dag med begränsad hastighet (efter att ha fått upplevt glädjen med 4G precis innan). Jag känner mig rädd, skakig och smutsig. Jag lever på hoppet om att jag ska överleva till morgondagen, då surfen äntligen återställs. Lova att ha mig i tankarna. 

(Haha, skämt åsido (sitter det ihop?) så var det som svårast när jag insåg att min svaga hastighet inte ens duger till att ladda upp en instagrambild. DÅ går det sakta.)