Idag har det gått ett helt år sen vi fick ta bort Busan. Jag saknar henne så galet mycket när jag är hemma, det är så tomt. Jag är glad att hon och jag hade den där tiden då det faktiskt var hon och jag. När vi var tillsammans 24 timmar om dygnet, då visade hon vilken drömhund hon ändå var. Så fruktansvärt snäll och mysig samtidigt som hon fick mig att skratta genom hennes egna sätt och hur smart hon faktiskt var. Kommer nog aldrig få se en liknande hund.